Foto: Christin Hume via Unsplash.com.
Vi är alltså i ett nytt normalt läge där undervisning pågår på campus och online, det vi kallar ”blended learning” men som kanske bäst kan ses som det förlängda klassrummet. Nu när vi ser förändringar i vår undervisning så är det viktigt att vi använder vår gemensamma pedagogiska erfarenhet och håller fokus på kursens lärandemål. Denna artikel är en kort överblick av en del forskning på området det senaste året, hämtade från olika länder och discipliner.
Studenten
Med en kurs som har en stark onlinekomponent så kan vi ge våra studenter ett välbehövligt stöd i hur man ska göra för att studera. Detta är framför allt viktigt på nybörjarkurser och ger möjlighet att leda studenten mot allt större självständighet under utbildningen (Nkomo & Nat, s.809). Studenter som gör gott bruk av lärplattformen visar oftast på bättre studieresultat (Nkomo & Nat, s.813). Det finns dock en risk för att studenter från studieovana miljöer har svårare att använda våra onlineresurser; t.ex. har de inte alltid bra utrustning hemma eller så kan de ha svårt att hitta en bra plats att delta i Zoom-möten från (Millican, s.2-7). Man behöver utforma undervisningen på lärplattformen (Canvas på Lunds universitet) så att den ger ett tydligt stöd till alla studentgrupper, inte bara de mest erfarna och stödet vi ger där behöver vara en del av utbildningen och peka mot kursens lärandemål.
En annan viktig faktor som hamnat i bakgrunden under Corona är de sociala möjligheterna som erbjuds i samband med campusundervisning. Studenterna socialiseras in i ett sätt att vara studenter på vilket påverkar såväl självbilden som uppfattningen om karriärmöjligheter inom ämnet (Millican, s.2). En väl använd lärplattform ger möjligheter att utöka relationerna mellan studenter och mellan student-lärare på sätt som kan kompensera för denna sociala brist. Exempel på detta är kamratgranskning som kan ske mer informellt och bli en större del av undervisningen eller att en lärare kan ge fler sorters feedback och följa upp sina lektioner med t.ex. quizar så att studenten kan utvärdera sin förståelse av kursstoffet (Sharma & Alvi, Millican, s.14).
Ju mer av undervisningen som görs online, desto mer behöver man aktivt arbeta med att skapa upplevelsen av en kurs och det sociala sammanhanget i den, t.ex. med frågestunder och mentorsverksamhet (Yang & Huang, s.125-9). Sett ur studentperspektiv så verkar det som att det man förlorar av sociala faktorer online vägs upp av möjligheten att delta i undervisningen asynkront, d.v.s. man väljer själv när man ska se på föreläsningar etc. (Yang & Huang, s.129).
Läraren
Lärare värderar föreläsning på sal betydligt högre än andra undervisningsformer (Millican, s.10), våra studenter är mer benägna att se online- och campusundervisning som två samverkande delar i undervisningen. En rekommendation som kommer fram är att fokusera på att bygga professionella relationer mellan lärare och studenter även online (Ahmed et al). För att nå dit behöver undervisningen i Canvas utvecklas med samma fokus på konstruktiv samordning som övriga undervisande moment. Man behöver se undervisningen som en helhet som sträcker sig över alla undervisningsmiljöer; online och på campus. Oavsett vad vi undervisar i så finns det ett före, under och efter varje läraktivitet. Vi kan planera hur dessa genomförs och fatta medvetna beslut om vad som ska ske online och vad som ska ske på campus (Nkomo & Nat, s.813).
Lärplattformen producerar en hel del information om hur studenterna interagerar med det material man publicerar där. Detta kan användas både till att utveckla kursen och till att fånga upp och stötta de studenter som är på väg att halka efter (Nkomo & Nat, s.809-14). Det finns en högst mätbar korrelation mellan en hög grad av interaktion med undervisningsmaterial online och höga betyg. Det är även tydligt att formativ examination med hjälp av en lärplattform som Canvas är ett bra stöd för studieovana studenter (Nkomo & Nat, s.813). Med Canvas har vi en lärplattform som ger oss många olika möjligheter till att utveckla formativa examinationer.
Onlineverktygen är viktiga, de möjliggör flexibilitet, personanpassning, tillgänglighet och hög kvalitet på innehåll. Lika viktig är lärarens del i onlineundervisning där denne behöver erbjuda stöd, entusiasm, närvaro och god kommunikation med studenterna (Sharma & Alvi). För att nå dit behöver vi alla bli skickliga på att använda våra verktyg och se möjligheterna.
Undervisningen
Coronakrisen har gjort oss bekanta med flera av de verktyg vi har till hands för online undervisning; Canvas, quizar, inlämningsuppgifter, Zoom, Teams, Studio, Inspera, Padlet, Mentimeter. De flesta av oss behöver mer eller uppdaterad utbildning kring dessa verktyg så att vi får undervisning online och på campus att samverka. Det är lätt hänt att det känns övermäktigt, eller att man inte har tid till det (man behöver ca 12h utspritt på ett år). Likväl så är dessa verktyg här och våra studenter förväntar sig undervisning med ett gott stöd online via Canvas (Millican, s.13).
Genom att tänka på alla läraktiviteter (föreläsning, seminarium, laboration etc.) som något som har ett före med instruktioner och förberedelser, ett under med stöd till hur man ska göra saker och ett efter med feedback eller någon form av självutvärdering (t.ex. en quiz) så kan vi planera vilka delar av detta som ska vara på campus och vilka som ska vara online (Nkomo & Nat, s.813).
Att behärska verktygen betyder att vi både kan använda dem tekniskt och pedagogiskt; vi kan göra en quiz och vi vet hur man skriver bra flervalsfrågor. Att behärska video i undervisning är inte bara en fråga om att kunna spela in och publicera en film, utan också att kunna bedöma när och hur den fungerar bäst (Belt & Lowenthal) och att se olika möjligheter.
Sammanfattning
Det utökade klassrummet är en bra möjlighet att höja kvaliteten på våra utbildningar. Rätt använt så kan vi ge mer stöd i undervisningen, ge mer stöd till studenter med särskilda behov, höja kvalitén överlag och där det behövs även utöka undervisningstiden. Vi har verktyg och kunskap för att ta oss an denna nya normala universitetsmiljö, det vi behöver nu är ett metodisk pedagogiskt arbete.
Referenser
Belt, Eric S., and Patrick R. Lowenthal. Video Use in Online and Blended Courses: A Qualitative Synthesis. Distance Education 42, no. 3 (August 2021): 410–40.
Länk till fulltext här.
Mates, Lewis, Adrian Millican, and Erin Hanson. Coping with Covid; Understanding and Mitigating Disadvantages Experienced by First Generation Scholars Studying Online. British Journal of Educational Studies, September 8, 2021, 1–22.
Länk till fulltext här.
Nkomo, Larian M., and Muesser Nat. 2021. Student Engagement Patterns in a Blended Learning Environment: An Educational Data Mining Approach. TechTrends: Linking Research & Practice to Improve Learning 65 (5): 808–17.
Länk till fulltext här.
Samar A. Ahmed, Nagwa N. Hegazy, Hany W. Abdel Malak, W. Cliff Kayser, Noha M. Elrafie, Mohammed Hassanien, Abdulmonem A. Al-Hayani, Sherif A. El Saadany, Abdulrahman O. AI-Youbi, and Mohamed H. Shehata. 2020. Model for Utilizing Distance Learning Post COVID-19 Using (PACT)™ a Cross Sectional Qualitative Study. BMC Medical Education 20 (1): 1–13.
Länk till fulltext här.
Sharma, Anamika, and Irum Alvi. 2021. Evaluating Pre and Post COVID 19 Learning: An Empirical Study of Learners’ Perception in Higher Education. Education and Information Technologies, April, 1–18.
Länk till fulltext här.
Yang, Bin, and Cheng Huang. 2021. Turn Crisis into Opportunity in Response to COVID-19: Experience from a Chinese University and Future Prospects. Studies in Higher Education 46 (1): 121–32.
Länk till fulltext här.