Examination på lika villkor

Lärosätet ska genomföra åtgärder för att se till så att verksamheten är tillgänglig för studenter med funktionsnedsättning. Målet är att se till så att studenter med funktionsnedsättning kommer i jämförbar situation med andra studenter. En student med funktionsnedsättning får inte missgynnas genom att verksamheten låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder. Bristande tillgänglighet är sedan 2015 en form av diskriminering.

I en inkluderande lärmiljö kan studenten kompenseras för sina svårigheter och på så sätt komma i jämförbar situation med andra studenter när hen ska redogöra för sina kunskaper. 

Vid Lunds universitet har du som examinator genom ett rektorsbeslut möjlighet att besluta om en alternativ men likvärdig examinationsform för en student med en varaktig funktionsnedsättning och ett besked om riktat pedagogiskt stöd. Se Föreskrifter gällande examina och utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Lunds universitet, avsnitt H.2. Det finns också i alla kursplaner sedan 2017 och gäller för samtliga kurser vid Lunds universitet.

Föreskrifter gällande examina och utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Lunds universitet (PDF, ny flik)

Skapa likvärdiga förutsättningar för dina studenter

Likvärdigheten är viktig. Anpassningen för en student med funktionsnedsättning ska inte innebära lägre resultatkrav, men vägen för att nå kursmålen kan se olika ut. Examinator kan skapa likvärdiga förutsättningar för studenter med funktionsnedsättning genom att 

1. anpassa examinationen (till exempel genom att ge förlängd tid)  
2. erbjuda en alternativ tentamensform som prövar samma kunskaper som den ordinarie. 

Bedömningen av vad som kan vara likvärdigt görs till viss del av Pedagogiskt stöd utifrån läkarintyg och individuellt samtal med studenten. Bedömningen resulterar i rekommendationer om stöd i ett så kallat Nais-besked. Även examinatorn är delaktig då denne är den som bäst kan bedöma på vilket sätt anpassningar kan göras, vid respektive examination, utan att frångå kursmålen. Ibland sker samråd mellan examinator och samordnaren på Pedagogiskt stöd. 

Exempel på anpassningar vid examinationer

Förlängd tid

En del studenter har en funktionsnedsättning som gör att arbetsminnet och automatiseringen försämras. Det som ganska snart kommer automatiskt hos de flesta människor, tar längre tid att lära sig och även sedan att plocka fram ur minnet, som t ex ordbilder, formler och multiplikationstabell. Detta gör att studenten behöver längre tid på sig vid examinationer.

Många textuppgifter kräver att studenten behåller och bearbetar information i arbetsminnet samtidigt som de läser och försöker lösa uppgiften utifrån den nya informationen de får fram. Ett nedsatt arbetsminne gör att det tar betydligt längre tid än för studenter utan denna nedsättning.

Studenter med konstaterat behov av förlängd tid vid salstentamen är oftast i lika stort behov av det vid digital examination då svårigheterna med arbetsminne, avkodning och automatisering är bestående.

Läs artikeln om vikten av förlängd skrivtid

Behovet av förlängd tid kan även finnas vid större uppgifter som hemtentamen eller inlämningsuppgifter. Studenter med detta behov uppmanas att komma överens med kursansvarig om den extra tidens omfattning i samband med att uppgiften påbörjas.

Förlängd tid vid digital examination

I exempelvis Canvas och Inspera kan man enkelt ställa in tentamenstiden för ett antal studenter som behöver förlängd tid. Är tentamen övervakad med Zoom kan dessa studenter placeras i ett eget rum i Zoom med en egen tentamensvakt. Viktigt är att denna grupp får samma info som övriga kurskamrater och att examinator besöker rummet för att svara på frågor, precis som vid salstentamen.

Läs guiden om förlängd skrivtid i Canvas

Läs guiden i Canvas om hur du skapar breakout rooms i Zoom

Mindre grupp

Studenter som är i behov av förlängd tid får oftast även sitta i en mindre grupp och skriva.  Detta för att de inte ska bli störda och stressade när deras kurskamrater lämnar salen och de sitter kvar. Koncentrationssvårigheter eller psykiska tillstånd som social fobi kan också generera möjlighet till att sitta i en mindre grupp.

Enskild tentamen

För en del studenter räcker det inte med att sitta i en mindre grupp utan de behöver sitta helt enskilt och skriva. Det kan t ex handla om studenter med mycket stora koncentrationssvårigheter, studenter som har behov att röra på sig mycket under tentamen eller som har beteenden som kan störa andra studenter. Det här är en ganska sällsynt rekommendation. 

Eget rum i Zoom

Vid digital tentamen kan en student vara i behov av ett enskilt breakout-rum i Zoom, med en egen vakt. Det kan t ex gälla studenter som har röst- eller rörelsetics och stör andra studenter om de har mikrofonen på, eller studenter som behöver röra på sig/ligga ner en stund pga ryggproblem. Det kan också gälla studenter med svåra koncentrationssvårigheter om mikrofonen ska vara på.

Läs guiden i Canvas om hur du skapar breakout rooms i Zoom

Muntlig examination 

Muntlig komplettering eller muntlig examination kan beviljas för studenter vars funktionsnedsättning innebär att de har särskilda svårigheter att uttrycka sig i skrift, och betydligt lättare att visa sina kunskaper muntligt. Skriftlig tentamen istället för muntlig kan beviljas för studenter som har särskilda svårigheter att uttrycka sig muntligt. 

Läs artikeln om muntlig tenta

Uppdelad tentamen

Uppdelad tentamen är en ganska ovanlig rekommendation som innebär att kursansvarig fattar beslut om att examinationen kan delas upp på två (eller flera) tillfällen. Rekommendation om uppdelad tentamen kan studenter få som rent fysiskt inte har möjlighet att sitta och skriva en tentamen i 4-5 timmar. Ett medicinskt intyg, som styrker att det är förknippat med hälsofara för studenten att tvingas sitta så länge, kan ligga till grund för en sådan rekommendation. 

Dator och kompensatoriska hjälpmedelsprogram

En del studenter behöver skriva på dator vid examinationen, där det är lämpligt, för att komma i jämförbar situation med andra studenter. Detta för att inte all tid och energi ska läggas på själva skrivandet i stället för på redovisningen av kunskaperna. Det gäller ofta studenter med dyslexi. 

Dessa studenter kan även behöva tillgång till kompensatoriska hjälpmedelsprogram som t ex stavningsprogrammen StavaRex och SpellRight och/eller talsyntesen TorTalk för att kunna lyssna på uppgiften och på sitt eget svar vid tentamen. 

De kompensatoriska programmen är inte alltid förenliga med de digitala examinationssystemen. I vissa system, som t ex Inspera, finns stavningskontroll och talsyntes inbyggt för läraren att sätta på, medan en del, som t ex Respondus Lockdown Browser låser alla andra program. Om allt låses äventyras studentens möjlighet till att komma i jämförbar situation med andra studenter då de inte kan använda stavningsprogram och talsyntes.

Om det inte finns någon möjlighet för studenten att använda stavningsprogram är det av yttersta vikt att examinator bortser från felstavningar i sin bedömning av studentens kunskap. Om talsyntes inte finns att tillgå kan studenten i stället behöva få uppgiften uppläst av tentamensvakten. Önskvärt är att sådana examinationssystem väljs som har störst möjligheter till anpassningar.

Läs guiden i Canvas om olika verktyg för talsyntes i Canvas

Kursansvarig bestämmer 

Rekommendationer om anpassningar finns i studentens Nais-besked om riktat pedagogiskt stöd. Det är upp till kursansvarig att avgöra om anpassningarna kan genomföras i enlighet med kursmålen. Det är också upp till kursansvarig att antingen tillsammans med studenten som känner sin funktionsnedsättning bäst, komma fram till hur mycket extra tid som kan behövas, eller ge ett väl tilltaget tillägg av tid som kan passa de flesta grader av funktionsnedsättning.

Läs mer om Nais på Universitets- och högskolerådets webbplats – uhr.se

Läs artikel om vikten av förlängd skrivtid